Papua Nya Guinea

Plocka upp en handfull sand på en strand i Papua Nya Guinea, och du kan hålla sandkorn som varit djupare ner i jorden än något borrhål människan någonsin grävt.

Ett granatsandkorn i sanden bär spår av en resa till omkring 12 mil under markytan — närmare tio gånger djupare än världens djupaste borrhål. Sandkornet var inte granat då. Det var vanligt berg, draget ner där två av jordens plattor möts. Under det enorma trycket omvandlades berget, och granatkristaller växte fram.

Inuti en av dem stängdes en liten bit coesit in — ett mineral som bara bildas vid extremt högt tryck, av samma anledning som det annars mest hittas efter meteoritnedslag, där kraften i kollisionen skapar samma sortens tryck på en bråkdels sekund.

Sen vände resan. Berget pressades tillbaka mot ytan, vittrade sönder, och granatkornen frigjordes. Floder förde dem vidare tills de hamnade som sand på en strand.

Genom att läsa av coesiten inuti kan forskare i dag följa sandkornets hela resa, ner och tillbaka.